galin

Ja så tog förkylningen över igen. Båda grabbarna har en längre tid hostat o snorat och allra helst Filip. Han har kämpat länge men nu fick han ge sig. Med feber och nästan ingen röst fick han krypa ner i sängen och vila. 

 

Mycket hände förra veckan och det känns som att allt gick fort. När jag gick från jobbet i onsdags hade jag meddelande från Anders att jag skulle ringa på en gång. Trodde genast att nåt dåligt hänt men allt handlade som tur var om huset. Vi hade fått ett bud och de ville ha ett motbud. Bara en timme senare var huset sålt. Vi var dessutom tvungna att skriva kontrakt dagen därpå eftersom de skulle resa bort. Så det blev till att fixa med allt på jobbet under kvällen. 

Dagen därpå skrevs alla papper och nu hoppas vi på att besiktningen går bra.

 

I fredags hade vi fest på jobbet. Eller fest o fest, vi träffades o åt god mat. Kul att kunna sitta i lugn o ro och få prata det är inte så ofta vi hinner göra det annars. 

 

Lördag morgon var inte Filip på topp men ett kalas på Leos Lekland stundade. Det blev till att vila så mycket som möjligt innan vi skulle åka. Båda grabbarna och jag själv för den delen hade några roliga timmar den eftermiddagen men på kvällen fick Filip feber och båda var rejält trötta o hostiga.

 

Så nu har vi vilat och kurerat oss i två dagar och nu känns det som att de är på g igen. 

 

Snart ska jag spana i den ensamma mammornas kamp efter kärlek.

 

 

Idag ska vi skriva kontrakt på huset som nu är sålt. Sen är det bara att börja flytta grejer och slänga det som inte behövs.

 

Jaha så är det tyst i huset igen. Grabbarna har åkt till Anders och det är alltid jobbigt när de åker för det blir så tyst här hemma. Alla måsten som man har att göra när de är hemma (mat, nattning, kvällsgos mm) bara försvinner. Så nu har jag jobbat en stund, plockat undan och snart ska jag diska. I morgon ska jag ta tag i den ena stora garderoben och flytta ut saker i förrådet och kolla igenom höst- och vinterskor + kläder. Måste även göra plats för mina saker från huset för snart kanske det är sålt. 

 

Denna helg har gått i orenteringens tecken. Igår skulle Filip har sprungit sprint men han hoppade av i sista stund men stannade kvar och hejade på sina kompisar. Sen tog vi en tur i till stan och klippte håret på båda grabbarna, fixade jacka och overall till Noel samt handlade lördagsgodis.

Idag stod det stafett på schemat. Så kl 9 var vi samlade i skogen och då först förstod jag att denna gång skulle han inte ha någon som skuggade honom utan vara själv i denna stora skog. Då blev jag nervös men blev sen lite lugnare när de skulle kunna springa tillsammans men en kompis. Bara gömma undan nervositeten och heja fram honom. Men ni må tro att jag var glad och lättad när de kom springandes mot mål. Ganska fort hade det gått också. Nu räckte det inte enda fram utan de hamnade på en 4:e plats. Men han var glad och jag var stolt. Jag och Noel hade det riktigt skönt i solen, så skönt att han somnade i min famn. 

Kan nog tänkas att jag följer med någon mera gång för vi hade det riktigt skojigt idag! Det allra roligaste är att se Filips glädje över denna sport och över att vi var tillsammans hela familjen. "Det här gör vi om igen", sa han och då förstår man hur viktigt det var för honom. 

 

Nu ska vi göra läxor och förbereda morgondagen. Imorgon ska jag vara i Virsbo och jobba, nya uppdrag o utmaningar väntar.

 

 

Har i dag haft ett mycket intressant samtal med Filip. Vi pratade om tjejer och då fick jag veta varför han inte har någon tjej just nu. Han är för kort och behöver en ny frisyr. Han som inte ens gillar att gå till frissan ville själv gå dit i helgen och det kan vi fixa men längden kan jag inte göra nåt åt. Han tycker själv inte att han är söt och det gör ont i hjärtat att han inte ser det jag ser eller det andra ser så jag försökte peppa honom så gott jag kunde och berättta allt det fina jag ser hos honom, både invändigt och utvändigt. Jag har alltid nedvärderat mig själv och aldrig kunnat förstå varför nån kan tycka om mig och jag vill inte att han ska behöva ha de känslorna. Så jag ska göra allt i min makt för att hjälpa honom att se positvit på sig själv! Han ska känna att han duger för den han är, för han är en fantastisk människa både inifrån och ut! Den empati och medkänsla han visar för sin omgivning och sina medmänniskor ör stor och ibland behöver han få tillbaka lika mycket som han ger. Det försöker jag tänka på varje dag och hjälpa honom "tanka" kärlek.

 

Idag är det dags för Filips kompiskalas. Han har valt att ha det i badhuset denna gången. Nu är det extra kul för nu kan alla simma och då får de vara i stora bassängen till allas lycka. 

Noel får vara med morfar under tiden och de är just nu i badhuset och badar. Vilken lycka att få ha morfar helt för sig själv! Kan gissa att de båda är trötta när vi kommer hem. 

Har kommit på att det skulle räcka om vi hade en etta för igår när killarna kom hem till mig ville båda sova hos mig i vardagsrummet. Så vi bar in deras madrasser dit och sen sov vi alla på golvet. Det är rätt så mysigt att höra de snusa o sova gott. Det känns så himla bra i mammahjärtat, det blir så lugnt och harmoniskt och fyllt med kärlek. 

Ja i dag är jag ganska sliten. Det var längesen jag var ute på galej och kom hem sent. Men i går var jag o firade Sussi som fyllt 50 och hon ställde till med fest. Det bjöds på god mat och lite roliga påhitt under kvällen. Träffade både gamla o nya kompisar och alla dansade vi loss. 

Kom inte hem förrän halv fyra i morse och då med värkande fötter.

Trots att jag höll mig till de alkoholfria alternativen hade jag huvudvärk när jag vaknade, fötterna värkte och hela jag kändes som en seg råtta. Men kul hade jag! Det bästa av allt var att alla pengar i baren skänktes till barncancerfonden. Så vi förenade verkligen nytta med nöje!!!

 

Nu tar jag nya tag mot ny vecka och nya utmaningar. 

 

Nu har vi firat vår födelsedagskille i 2 dagar.

När jag slutat i fredags åkte vi direkt hem och dåblev det sång, paket och fika. 

Sedan skulle presenterna provas och de föll till belåtenhet. 

På kvällen fick Filip bestämma mat och då blev det kebab.

 

 

 

Lördag fm blev det tårtbak och chokladbollsrullning innan vi skulle åka till Anders och förbereda kalaset.

 

 

Många var det som kom och ville vara med på kalaset och många fina presenter fick han. En del kunde han använda direkt andra spännande dagar väntar. 

På kvällen när alla gått ville Filip stanna hos Anders och köra sin nya bil. Naturligtvis fick han det och jag vet att de åt nåt gott till kvällsmat. 

 

  

 

Söndag morgon kom FIlip hem för att ganska snart åka till en kompis och sen väntade bio med morfar, bror, morbror o kusiner. Själv kunde jag krypa ner  i soffan och försöka vila. Förkylning, feber och hosta har intagit mig.