galin

  Torsdagen bjöd även den på strålande solsken. Denna dag väntade debut på O-ringen båe för Filip o Noel. Ja även för mig och mormor o morfar. Det som väntade oss kunde vi inte ha föreställt oss ens i vår vildaste fantasi. Att Filip var nervös o spänd märktes redan vid frukosten för det var inte mycket som han fick i sig. När vi efter 2,5 km promenad i skogen kom till tävlingsplatsen blev iallafall jag förvånad. VIlken folkfest. Människor överallt och genast kom frågan Hur går nu detta till? Men med namn på nummerlappen och pappa brevid sig tog sig Filip till starten och vi till målfållan. Efter 35 minuter kom en överlycklig kille springande med lätta steg. När han sen hörde några tjejer ropa hans namn och heja fram honom sken han upp ännu mera. han var så fokuserad så han glömde stämpla i mål så tyvärr blev han inte godkänd men han var glad iallafall. Hans första tävling i U1. Så nu fick han äntligen en tid att jämföra sig med sina kompisar.

 

  På väg till start.

  På väg mot mål.

 

Noel fick gå miniknat och även han var lycklig när han kom tillbaka. För han hade fått leta efter traktorer, kossor mm. Detta ville han göra överallt sedan.

  Heja heja heja.

 

Efter hamburgare och promenad till bilen somnade Filip gott i bilen. Som tur är får man ha bilen med sig på stranden så han fic sova en stund medan vi lekte en stund.

 

 

Efter lite siesta var det torgfest i Laholm. Det hoppades hoppborg och åts glass.

 Glass vid fontänen.

 

Eftersom även fredagen bjöd på sol tog vi en heldag vid stranden. Nu var det iallafall 20 grader i vattnet och man kan ha så skoj med vågorna.

 

 

Brum brum bilarna var värda ett besök.

 

 

Fredag kväll var det fest för orienterarna. Jag, Noel, mormor o morfar var hemma och hade tänkt oss en lugn kväll. Men Noel ville visst annat. Han ville leka så vi började leka att vi körde tåg, skyfflade kol och tittade efter hinder. Och som treåring vill man göra allt om o om igen. Men Noel nöjde sig inte med det utan han började utveckla leken. Det var kossor på spåren, som blev att morfar fick vara hinder, som blev till att morfar blev påkörd, skadad, måste till doktorn, få medicin mm. Blir inte den killen regissör eller skådespelare så vet inte jag. Minspel och känslor kan han iallafall få fram på nolltid. Efter en timmes tåglek somnade han gott.

 

På lördagen åkte Thomas hem och medan jag o mormor shoppade loss i Ängelholm tog grabbarna med morfar o Anders till tågmuséet igen. Det var ett efterlängtat återbesök.

På kvällen packades det.