Nervös mamma

Denna helg har gått i orenteringens tecken. Igår skulle Filip har sprungit sprint men han hoppade av i sista stund men stannade kvar och hejade på sina kompisar. Sen tog vi en tur i till stan och klippte håret på båda grabbarna, fixade jacka och overall till Noel samt handlade lördagsgodis.
Idag stod det stafett på schemat. Så kl 9 var vi samlade i skogen och då först förstod jag att denna gång skulle han inte ha någon som skuggade honom utan vara själv i denna stora skog. Då blev jag nervös men blev sen lite lugnare när de skulle kunna springa tillsammans men en kompis. Bara gömma undan nervositeten och heja fram honom. Men ni må tro att jag var glad och lättad när de kom springandes mot mål. Ganska fort hade det gått också. Nu räckte det inte enda fram utan de hamnade på en 4:e plats. Men han var glad och jag var stolt. Jag och Noel hade det riktigt skönt i solen, så skönt att han somnade i min famn. 
Kan nog tänkas att jag följer med någon mera gång för vi hade det riktigt skojigt idag! Det allra roligaste är att se Filips glädje över denna sport och över att vi var tillsammans hela familjen. "Det här gör vi om igen", sa han och då förstår man hur viktigt det var för honom. 
 
Nu ska vi göra läxor och förbereda morgondagen. Imorgon ska jag vara i Virsbo och jobba, nya uppdrag o utmaningar väntar.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0